Helt klart vårkänslor som svallar nu när solen börjat titta fram. Som alltid drar man av bara farten fram skinnjackan en månad för tidigt, fryser som en hund från morgonen men är den stora vinnaren på eftermiddagen när alla morgonfrusna får svettas hinkvis i sina dunjackor i flera plusgrader. Men så är det, så ska det vara och så kommer jag alltid att göra. Samma med strumporna. En vacker dag nån gång i slutet av april slänger jag strumporna och går barfota i vartenda jävla sko-par jag äger, och kommer så att göra oavsett väderlek tills älgjakten är över. 

Nä. Okej, inte så länge, men nästan. 

Tänk, att Sune verkar bli ett barfotabarn han också. Så snart han får chansen sliter han av sig strumporna och springer barfota inomhus. Precis som mamma. Till pappas stora förtret. Det går liksom inte sitta och se tv i en soffa med strumpor på. Det går liksom inte heller att sitta å se tv i soffan med strumporna på, och komma ihåg att ta med sig de avtagna strumporna från soffan sen. Omöjligt. Så när strumplådan i garderoben är tom är soffan ett hett tips. ;)

Så här cool var jag i morse:

Nya och gamla favoriter; sjalen och tennarmbandet är nya, näbbskorna från Kero har jag haft i många år. Passar något alldeles ypperligt fint tillsammans – eller var för sig. Detaljen med skosnörena på näbbskon är helt bedårande, tycker jag. Man känner sig som en liten teskedsgumma! :)

Ni vet när man har sådär jättebråttom och har hundra måsten, däribland en unge som ska matas – saneras – tandborstas – bytas på – bytas på igen – kläs på – kläs av – bytas på – kläs på igen – sövas i vagnen, ja då blir det lätt lite stressigt och inte så mycket tid över till det där andra som man klev upp lite tidigare för att hinna. Typ kläder. Jag fastnar alltid framför garderoben, apatistirrar in i Tjernobylkatastrofen, sliter ut en tischa och ett par omatchande brallor och mår dåligt resten av dagen för att det ju inte blev så bra. Idag heller. Så jag kom på en idè; dagar när jag faktiskt tycker att jag får till det fotar jag outfiten och sparar bland mina bilder. Kommer en katastrofdag när jag absolut inte har tid att fundera på vad fan jag ska ta på mig kan jag bara bläddra tillbaka och välja! (Plus att man får bättre koll på vad man faktiskt har i garderoben!)

För att citera käre Brännström i Sällskapsresan 2 – Snowroller:

Man får int va dum, då kan man bli som Hedlund!